1908 kom boken Scouting for boys till Sverige. Gymnastikläraren Ebbe Lieberath läste boken och översatt den till svenska. Samtidigt startade han scoutverksamhet i hemstaden Göteborg.

Liksom i England gick det undan här hemma. Scoutpatruller växte upp runtom i landet och 1911 började scoutverksamhet för flickor vid Wallinska skolan i Stockholm.

Katrineholms Scoutkår startar

Även i Katrineholm läste man Scouting for boys och 1910 startade Sven Forssén en pojkscoutavdelning.

Sveriges Scoutförbund

För att ge ungdomen en verksamhet efter Baden-Powells idéer var det nödvändigt att bilda en riksorganisation och 1911 gick en kallelse till alla kända pojkscoutgrupper i landet. 38 grupper hörsammade kallelsen och var representerade vid det konstituerande sammanträdet som hölls i januari 1912 i Stockholm då Sveriges Scoutförbund bildades. Bland dessa fanns även Katrineholms Scoutkår.

Kåren under Martin Sjömans ledning

Under krigsåren 1914–1918 förde Katrineholms Scoutkår en tynande tillvaro men verksamheten kom igång igen efter kriget. Någon riktig fart på scouting i Katrineholm blev det inte förrän 1925 då en av förgrundsgestalterna i Katrineholms Scoutkår, Martin Sjöman, började som ledare. Samma år löstes även lokalfrågan då man fick tillgång till en vindslokal på Kungsgatan 1. Martin Sjöman fanns kvar i kårledningen fram till slutet av 40-talet.

Bland de namn som finns i handlingarna från kårens aktiva period under 30-talet kan nämnas Olle Ellvik, Erik Hellberg, Harald Thoursie och Karl-Erik Ekström.

Flickscouting

Även flickorna i Katrineholm visade intresse för scouting och 1922 bildades Katrineholms Flickscoutkår under ledning av Tony Hörberg. Flickscoutkåren utvecklades jämsides med pojkscoutkåren. Bland annat hade man en gemensam julfest varje år i Röda Ladan.
En ledande kraft för flickscouterna var under ca 15 år fram till 1960 Elisabeth Täcklind.

1940- och 1950-tal

Mot slutet av 40-talet fick pojkscoutkåren stora problem då Martin Sjöman flyttade från Katrineholm och kåren stod utan kårchef, vilket betydde en nedgång i verksamheten.
Trots det var Katrineholms Scoutkår representerad vid det stora Gränsölägret 1948.
1950 tog Sten-Åke Fritz över ledningen av kåren och under hans tid som kårchef startades sjöscouting. Sjöscoutverksamheten fortsatte fram till 1968 med båtarna Galejan och Hilda som hade hemmahamn i Läppe.
Mot slutet av 50-talet brottades scoutkåren med stora lokalproblem sedan man tvingats flytta från den lokal på Djulögatan dit kåren flyttat redan på 30-talet. Man fick nu en källarlokal på Kapellgatan.

Scoutgården – Ranegiska villan

I samband med sammanslagningen 1960 mellan pojk- och flickscoutkåren började man sökandet efter en bättre och mera ändamålsenlig lokal. 1964 kunde den ombyggda Ranegiska villan på Eriksbergsvägen invigas som Scoutgård. Den drivande kraften under ombyggnaden var ordföranden i föräldraföreningen, Stig Malmborg.

Scoutgården var sedan en samlingspunkt för scoutkårens medlemmar med utrymme för scoutverksamhet både inomhus och utomhus. Här förbereddes utflykter, hajker, läger och fjällvandringar.

Scoutgården vid Stalls Backe

I mars 1987 brann Scoutgården. Under våren klarade man verksamheten i provisoriska källarlokaler. Till hösten fick kåren baracker, som placerades vid Stalls Backe. Dessa baracker renoverades och byggdes till och nu har Scoutkåren en fin Scoutgård med bra läge. Invigningen av Scoutgården ägde rum på hösten 1991.

En scoutkår som utvecklas

Katrineholms Scoutkår har fortsatt att utvecklas med de goda förutsättningar som den nya Scoutgården gett. Vi firade 100-årsjubileum 2010, och vi är den största scoutkåren i Södermanland – och även en av de större i Sverige.

Tidigare hemsidor

Mer av vår nutidshistoria kan du hitta på våra tidigare hemsidor, som fortfarande går att besöka.

En kopia av vår första hemsida hittar du här: http://arkiv.katrineholmsscoutkar.se

Därefter hade vi den hemsida som du hittar här: http://katrineholmsscoutkar.se

Men nu är du på vår senaste och aktuella hemsida!